Idag kom 14-åringen hem och berättade att de talat om LCHF på hk-lektionen i skolan.

Jag var beredd att få höra att läraren inte tyckte om LCHF men så var det inte alls!

Hon hade t.o.m talat om att Björn Ferry, den kände skidåkaren, äter LCHF. De hade talat om energibehov och olika sätt som man kan äta på och ändå ge kroppen vad den behöver.

Kul tycker jag! Tror att vi är på väg mot bättre LCHFtider med lärare som läser på och sedan vågar diskutera med ungdomarna! Härligt!

Björn Ferry  

200 gram linfrö

50 gram sesamfrö

50 gr hasselnötter

50 gr mandel

50 gr kruska kli/fibrex

2 tsk bakpulver 

1,5 msk brödkrydda

Mixa samman allt detta i matberedaren (anv kniven).

Tillsätt sedan 50 gr smält smör, 1 dl creme fraiche, 250 gr keso samt 6 ägg. Rör ihop till en ganska lös smet.

Häll upp smeten i en avlång brödform klädd med bakpapper.

Gräddas i nedre delen av ugnen i 175 grader ca 60 - 80 minuter.

Jag brukar låta brödet vila till dagen efter innan jag skär upp det.

Skivorna blir som godast om de ej är för tjocka utan 6-7 mm räcker bra.

Jättegott med Bregott och ett tjockt lager ost!

Det tog tid för de lärde att komma fram till vilken typ av diabetes jag har.

Jag har ju en syster som har typ 1 och en far som har typ 2.

Själv hade jag ju en släng av graviditetsdiabetes 93/94.

Enligt läkarintyget, som är daterat till den 4 januari 2011, har jag "ärftlighet för typ 2 diabetes genom fadern och ärftliget för typ 1 diabetes genom en syster. Graviditetsdiabetesen 93/94 bedömdes redan 94 av en överläkare som ett mer ospecifikt fynd och som med tanke på hennes familjehistoria inte behövde innebära någon ökad risk för framtida utveckling av autoimmun diabetes. En graviditetsdiabetes innebär rent generellt framförallt en ökad risk för senare utveckling av typ 2 diabetes.  Nu under hösten -10 utvecklar så patienten en manifest diabetessjukdom som har varit lite svår att klassificera. Patienten har där både drag av typ 1 och typ 2 diabetes, lite av en blandbild, men den sammanlagda konklusionen blir nu att patienten har en så kallad LADA-diabetes, en typ 1 diabetes med mer långsam debut, och hon får nu fortsatt följas vid vår enhet. Behandlingen i nuläget är både tablett- och insulinbehandling. Denna bedömning baseras på fynd av en relativ låg stimulerad C-peptid samt positiva GAD-antikroppar x 2 på 16 respektive 14E/ml."

Så jag är en typ 1.

Mot alla odds - de flesta trodde nog på en typ 2 diabetes.

Säkert har ni andra också funderat på VAD det är som gör att dietisterna, och vissa läkare, fortsätter rekommendera kolhydratrik kost till diabetiker. Jag har läst olika böcker där detta ämne tas upp och jag tror att det kan vara så som någon klok dam skrev; Livsmedelsverket är sponsrat av livsmedelsindustrin och därmed blir ju verket jävigt.. Man biter inte den hand som föder en.

Förunderligt att vi talar om Sverige år 2011!

Varför har det gått prestige i just detta viktiga ämne? Och är det verkligen lagligt att man utsätter redan sjuka människor för råd/information som gör dem sjukare?

Själv har jag som sagt tagit ställning och försöker äta enl LCHF-principen. Därmed har jag inte behövt lägga upp mitt nya diabetikerliv utifrån vad dietisten och sköterskorna på diabetesmottagningen sade - de ville ju att jag skulle ruta in mitt liv utifrån mattiderna.

Jag kontrollerar blodsockret flera gånger varje dag och har insett att jag får bra värden med den här kosten! Dessutom får jag inga blodsockerfall som gör att jag måste "gå på lunch nu direkt".

Vi kan kika på kurvan från den 4 januari (med lchf-kost): Frukost 5,4 Lunch 5,2 Middag: 4,1 Natt: 5,3  Jämför detta med hur det var den 14 september (åt enl dietistens råd): Frukost 9,3 Lunch 11,9 Middag 11,7 Natten 9,2.  28 oktober: Lunch: 4,8 Middag: 5,7 Natten: 4,9

Känner  mig dock osäker på om jag verkligen behöver fortsätta med det långtidsverkande insulinet som jag tar till natten. Kanske kan jag prova att sänka dosen några enheter (tar nu 14 E om jag är under 6,0)?

Borde jag då inte få mer fart på viktnedgången - insulinet är ju fettbindande om jag förstått rätt?

Tog ju steget fullt ut efter nyår ang lchf-kosten.

Försöker undvika kolhydrater i den mån det går. Nollar inte men har dragit ner rejält och äter enligt principen "max 5 gr kolhydrater per 100 gr vara". Och om ni bara visste hur mycket smygsockrat det är i vår mat.. Alt. hög kolhydratmängd i tex bröd osv och kolhydraterna omvandlas ju till socker..

Jag är ju en riktig frukosttjej och skulle inte kunna ta mig till jobbet utan att äta den.

Förr åt jag en s.k "bra frukost" som bestod av filmjölk, corn flakes, solrosfrön + linfrö, ett glas apelsinjuice, en kopp thé och en/två fullkornsmackor med bregott och ngt pålägg (ost alt. skinka). På denna frukost stod jag mig till ca kl. 10.00.  Men nu.. LCHF-kosten gör mig mätt betydligt längre!

Nu blir jag mätt på ett hårdkok ägg som jag toppar med äkta fet majonnäs och en kopp thé som innehåller vispgrädde. Inget mer! Och jag är mätt fram till kl. 12-13 tiden på dagen. Inga problem med att blodsockret dimper utan jag kan jobba på som innan diabetesdebuten! En härlig känsla!

Omelett är också gott till frukost: gör den på 1-2 ägg, lite vispgrädde och gärna en baconskiva till. Thé med vispgrädde.

Luncherna blir oftast en matlåda med innehåll från föregående dags middag:  Kyckling med coleslaw, Tacopaj enligt LCHF-recept, kyckling med jordnötssås enl recept av Annika D.

Middagarna blir ungefär som luncherna men jag försöker göra ngt som även De Tre Barnen gillar.

Jag har försökt att få dem att äta mer enl LCHF men tonåringarna vill besluta själva och det respekterar jag.

Det är mer och mer sällan potatis på bordet men pasta kan dyka upp då och då när de lagar mat själva.

Matbröd bakar jag till mig själv - utan mjöl men med mandel, hasselnötter, sesamfrön,solrosfrön, creme fraiche, keso och ägg. Mumsigt! Brödet kan jag ta med till jobbet o äta en skiva av när de andra äter sina frallor. Jag har då på Bregott och rejält med ost.

Och så mycket mer än så blir det inte att äta per dag - ändå är jag mätt och belåten!